Sitter just nu hemma inne fast solen skiner ute. Borde vara ute och njuta, sol och ledig är ju inte vanligt. Men vad gör jag, jo sitter här och lipar och saknar min Ella mer än nånsin. Insåg precis hur ensam jag är utan henne. Hade hon varit här nu hade vi självklart varit i väg och badat eller något annat roligt. Jag känner inte för att göra någonting nu när hon ligger på sjukhuset. Ella fick antagligen ett ormbett igår kväll och blev ganska snabbt dålig. Hela nosen svällde upp och hon fick som en jättepåse under munnen och halsen. Så i natt har jag haft min klocka på ringning varannan timme och tittat så hon kan andas mm. Men i dag på morgonen kändes det ohållbart så ringde sjukhuset som tog in oss på en akuttid. Väl därinne konstaterade de att hon behövde dropp och smärtstillande. De behöll henne och hon ska stanna minst en natt, mår hon bättre i morgon får hon nog åka hem. Men självklart spelar ens tankar ett spratt nu och man tänker det värsta, mig i ett nötskal. Så nu sitter jag här och bara gör inget mer än att sakna min bästa vän.
No comments:
Post a Comment