Så kom dagen när morfar tog sitt sista andetag..

Telefonen ringde när jag var på jobbet, jag såg att det var mammas nummer och jag förstod på en gång. Morfar hade tagit sitt sista andetag, det var väntat men ändå så ofattbart. Har jag ingen morfar längre? Varför känns det som att han fortfarande finns då?
Efter några månaders sjukdom var detta egentligen en lättnad, han har det bättre nu även om det är fruktansvärt. Jag tänker ju främst på min mormor som nu blir ensam, sen på min mamma och hennes syskon. Detta blir en jul som kommer gå i sorgens tecken. Vi kommer tillsammans att hitta glädjen men samtidigt kommer det bli en tom jul som man mest vill ska försvinna. Nu börjar ett nytt kapitel och vi kan inte annat än att hänga med.
Vila i frid älskade morfar

Heidi vaktar i hundhimlen

Vår älskade Heidi har nu efter 16 år lämnat oss, även om det var ganska väntat på grund av hennes ålder är det ledsamt. Vi saknar henne så mycket. Heidi är vår familjs första Jack Russel, det har ju blivit ett par stycken sen hon kom hem till oss och fick oss förälskade i rasen. Hon har blivit familjens boss och hon har gjort det med stil. Hon har domderat över köket, alltid först på minsta lilla smula. Koppel visste hon inte vad det var, hon var för fin för att använda det. Alla hundar och valpar har respekterat henne fullt ut, de få gånger de vågat ta ett steg närmare henne har det räckt med att hon visat någon av hennes gula små tänder. Det är självklart väldigt tomt hemma utan henne men hon levde ett bra liv och gör det förhoppningsvis nu också i hundhimlen.

Så ser läget ut just nu!

Läget just nu är ganska omotiverat, jag är så trött på att alltid frysa och vara trött. Mitt stora problem just nu är att jag har en hund som är full av energi men som mer eller mindre vägrar vara ute. Jag försöker gå en längre runda om dagen men i början av promenaderna går hon hela kopplet bakom mig, känns ju sådär kul. Vet inte vad jag ska göra. Micke han går med henne nån kväll i veckan så jag kan ut och jogga själv utan hund :). Ella hon har ju som ni förstår tagit paus från joggandet nu under vintern, i vår har hon nog tänkt sätta igång med det igen. Jag känner att jag måste försöka träna lite för att inte bli helt förslappad. Nu när det inte blir så mycket träning med hund får man passa på att träna upp sig lite inför säsongen.

Igår kollade jag och Lollan på film igen, vi har ju in några år haft skräckfilms kvällar och igår tittade vi på den efterlängtade The Human centipede. Det var tredje gången gilt efter att det strulat varje gång vi försökt se den, men igår fungerade det bra. Filmen var i alla fall i en klass för sig, jag hade inte några höga förväntningar utan trodde mest vi skulle sitta och skratta åt denna sjuka ide. Och visst skrattade vi men vi var också ganska rädda..vi konstaterade att en hög puls är ett gott betyg från oss, jag klökte faktiskt en gång också.. då tänker ni Emelie klöker ju åt allt men så är inte fallet riktigt, det är första gången jag gjort det åt en film :). Så vill ni bli rädda, äcklade och fundersamma då ska ni se den här filmen men det krävs att man är lite sjuk i huvudet och klarar av äckliga saker.

Tävlingen i Forserum mm

Har inte haft orken att uppdatera på ett tag nu.. Har haft en fruktansvärd huvudvärk i 15 dagar och som toppades av en förkylning. Nu känns det bättre och jag hoppas det förblir så ett tag. Förra helgen var det tävling i Forserum, jag hade verkligen längtat efter att få köra lite agility igen men snön och kylan förstörde glädjen en hel del. Jag och Anna åkte dit tillsammans och väl där var det i vanlig ordning ganska skälligt och kallt. Vi var tidiga så vi satt först i bilen i säkert 30 minuter sen gick vi in lite i klubbstugan innan vi tog oss i kragen och gick upp till ridhuset. Väl där ställde vi i ordning våra saker sen tog vi en promenad i solen, faktiskt ganska skönt och väldigt mycket varmare än i ridhuset.

Första klassen var inte allt för svår, jag kände mest att man inte har någon aning om hur mycket hon drar på hinder och tunnlar när jag inte tränat på väldigt länge. Det som kändes mest som ett problem var slalomet som var redan som nummer två. Jag gjorde världens misstag som satte henne framför hinder ett och sen ställde mig nästan bredvid slalomet. Jag ropar kör och hon hoppar hindret och springer sen förbi ingången på slalomet. Detta kunde jag ju egentligen räknat ut, jag borde startat samtidigt som henne och sprungit bakom henne in i slalomet. Detta ska dock tränas på nu i vår. Annars gick det bra, hon drog bra på allt. Blev något konstigt precis på slutet som jag inte vet riktigt hur det gick till men annars var det kul.

Andra klassen var ganska roligt, en hel del handlig och det tycker jag är roligt. Jag satte alla mina byten som planerat och Ella fick till bra och hyfsat tajta svängar. Men som näst sista hinder står slalomet och där litar jag inte på henne och ropar hennes namn och hon tvekar och tar sen andra ingången. Detta var mitt fel och det kändes lite surt. Annars tycker jag det var en bra runda med bra flyt. Det märks ju att vi inte tränar just nu och då kan jag inte begära så mycket av henne. Men måste säga att tävla under vintern inte är något för varken mig eller Ella, vi fryser lika lätt båda två. Jag kan inte koncentrera mig och spänner mig så jag knappt kan röra mig. Hemskt är det. Nästa tävling är ju i alla fall inomhus, men det känns lite jobbigt att vi inte har någonstans att träna innan dess. Jag och Ella behöver träna mycket skicka och slalom innan tävlingar för att både hon och och jag ska ha självförtroende inne på banan. Jag måste träna på riktigt minst en gång innan så hon åtminstonde springer av sig allt bus, annars kan det gå precis hur som helst.

Annars försöker vi att överleva den hemska kalla vintern. Det är inte lätt men det går, jag har dock problem med att Ellas tassar strular i snön. Det verkar inte som det beror på kylan för vi kan gå i skogen när det är riktigt kallt och då händer det inget, utan det är när jag går i stan och jag gissar att det är gruset eller saltet som gör att hon hela tiden blir halt. Varje gång det händer så stannar vi och håller lite runt tassen så går det över. Konstigt är det, men peppar peppar så har det varit lite bättre nu de sista dagarna. Hepp ska fortsätta att jobba lite nu. Sen blir det hem och ta hand om det lilla livet.

Men hallå ja!

Spräng huvudvärk, äcklig snö och människor som inte vågar köra bil när det är lite snö på vägen. Så började min dag idag.. men lugnade ner mig ganska snart när jag kom till jobbet men ändå. Det är så deprimerande med vinter men visst det är ju bättre att det är snö än blask, Ellas ben står åt alla håll nu när vi är ute och går, hon bara hatar alla kalla vattenpölar. Och som det varit nu är det ju vatten precis överallt så det är inte lätt för henne. Igår bara orkade vi inte gå någon promenad, problemet är inte att det regnar utan att det är så blött på marken. Så jag kom på den fantastiska iden att jag Ella och Micke skulle åka upp till klubben och dra fram några hinder. Micke tyckte inte alla att detta va någon bra ide alls men eftersom jag hade städat och satt upp adventsstjärnor mm hade han ingen talan. När vi kom upp på klubben snöade det och det låg ett litet lager på marken. Jag insåg direkt att detta inte gick att träna så bra i men vi drog ut ett slalom och jag gjorde en liten hinderkombination mest bara för att testa lite handling. Ella blev överlycklig över att få springa på planen och hoppa lite, däremot gick det inte så bra för mig..gympaskor i snö=halt. Jag stod mest still och Ella fick ta några hinder på skoj. Jag körde lite slalomövningar innan vi packade ihop och åkte hem. Försöker träna omvänt slalom och det tar sig mer och mer, hon kan ibland få för sig att gå ur på slutet. På rätt sida av slalomet tränar jag att vara på distans och det går jättebra, tränar också att kunna göra bakombyte på slalomet och peppar peppar det verkar fungera :). Vi blev väldigt blöta men Ella tyckte det var riktigt skoj. Ska bli kul att få köra en hel bana på lördag i Forserum. Jag tror dock att Ella kommer bli lite för övertaggad och svår att kontrollera men det kommer oavsett att bli kul.

November

Ja November är väl inte direkt en av mina favoritmånader men jag ska erkänna att det än så länge gått hyfsat. Det värsta är ju självklart mörkret som gör att det är svårt att gå långa promenader med Ella på kvällarna. Men visst det är ju bättre att bo i stan än på landet för det är ju i alla fall upplyst på många ställen så det går ju alltid att gå. Men som det är nu tar vi igen de tråkiga vardagarna på helgerna. Jag försöker att den ena dagen på helgen träna agility i dagsljus och den andra dagen jogga med henne i skogen. Detta fungerar bra för då är hon hyfsat mättade på energi när veckan börjar. På veckan blir det bara promenader och lite trixträning. Men Ella hon klagar inte, inte än. Jag tycker hon är uppe i nästan full kondis nu sen hon var sjuk så det känns skönt inför vintern och veta att hon är i god form.

På jobbet är allt som vanligt, ganska segt och omotiverande men det är bara att bita ihop Jag har svårt att hitta inspiration just nu, vet inte riktigt vad jag ska göra åt det. Jag dricker extra vitaminer för att orka med dagarma och lyckas koncentrera mig någorlunda. Jag har börjat träna lite mer nu igen, springer ett par gånger i veckan..jag tycker att det gör mig lite piggare. Ikväll ska jag på Zumba med Emma, ska bli superkul att shaka loss lite, effektiv men smidig träning.

Med hundvakterna går det fortfarande bra, Ella mår bra och har mycket mer energi än när hon gick på dagiset. Jag hoppas att vi kommer att fortsätta med denna lösning sen när alla tävlingar drar igång så jag får se om hon har mer energi på helgerna. Det skulle kunna bli hur bra som helst, då kan hon antagligen bara ligga och slappa på måndagarna hemma hos dem när hon tävlat en hel helg.

För er som missat så ska vi ju anmäla oss till MyDog, vi blir nog ett par stycken som kommer att åka. Jag känner dock på mig att Ella kommer sätta igång och löpa då men det får vi se, anmäler oss gör jag ju ändå. Ska bli intressant att starta internationell klass 3…haha. Tyvärr blir det ju ingen mer vettig träning innan dess så kf lär ju bli intressanta, men vi åker ju inte dit för att vinna så då spelar det ju ingen större roll. Den 27/11 ska jag nog vara med och tävla på Forserums inofficiella tävling, tänkte jag skulle ta det som träning och testa på lite nya grejer. Jag har ju inte tävlat på några månader men jag har ändå en hel del grejer jag vill testa på som vi började titta på innan Ella blev sjuk. På tävlingen är målet att i en klass testa omvänt slalom och i en annan slalom på distans, sen blir det några nya handlingsgrejer. Vi ska bara lattja lite tänkte jag, eller en klass får bli seriöst och en får bli test :).

Helgen!

I fredags blev det idolkväll í vanlig ordning, men innan det var dags för päs i soffan åkte jag direkt efter jobbet hem och hämtade Lovis. Sen åkte jag och hämtade Ella och sen rätt upp till klubben, tanken var att hinna innan mörkret men jag han inte riktigt. Ella fick bara köra kf och ett slalom, Lovis körde jag en gång på allt. Detta bara för att hon skulle ha någon som helst möjlighet att reda ut KM:et. Sen hem och myskväll med Emma och då idol.

Lördagen bjöd ju då på klubbens KM. Jag hade anmält både Lovis och Ella, och va rätt nervös för att köra båda. Ella har ju inte kört agility på cirka 7 veckor och Lovis har ju mer eller mindre aldrig kört det ;). Men det va ändå kul att få tävla lite eftersom vi inte gjort det sen i augusti, nu blev det ett avslut för året. Först vard et en agilitybana som nog motsvarade en klass1 bana, alltså väldigt simpel. Ella var taggad till tusen, som hinder nummer fyra var balansen och jag skriker på henne på mitten av den för att hon ska sakta ner och till min förvåning nästan stannar hon på mitt kommando...aldrig hänt så det blev lite konstigt men hon tog kf. Hon fick 5 fel på A-hindret, annars var hon felfri. Jag var ändå nöjd med det, det spelar ju ingen roll hur lätt banan är för så länge det finns kf med innebär det alltid problem.
Lovis körde på fint, hon fick dock två vägringar... nog mest mitt fel som hjälpte henne lite förlite. Men hon satte alla kf, slalom och däck så det ska jag vara riktigt nöjd med.

Nästa klass blev lite större utmaning, denna skulle nog motsvara en klass 3 bana. Jag gick banvandringen länge och tänkte mest på hur jag skulle köra med Ella. Lovis har jag ju inte kört med och hon är ju inte så hindersäker så det får bli som det blir när man kör med henne. I alla fall verkade de flesta få problem med banan och då främst till slalomet som var ganska klurigt. Ella körde på bra och handlingen gick riktigt bra inte en tvekan, jag kände att jag fegade lite då jag inte fick någor bra grepp med skorna. Hon nollade loppet och jag var hur nöjd som helst med henne, ska man vara petig så tappade jag henne i två längre svängar vilket gjorde att vi tappade tid men det spelar ingen roll.
Lovis då, ja hon började hur bra som helst och ganska snabbt. Klarade av hela längan med bara massa handling, vilket förvånar mig då hon har så lite erfarenhet. Slalomet klarade hon ingången men fick fem fel på slutet, kände att hon blev lite trött. Sen tog vi sats mot långhoppet och sen mot däcket och där halkar jag och hon springer förbi däcket och drog på sig två vägringar. Väldigt synd då det andra gick så bra, men jag är självklart hur nöjd som helst. Hon måste ju vara hur smart som helst, i år har hon tränat två gånger och förra året tränade hon en gång innan det KM:et och så gör hon rundor som vilken tränad hund som helst. Visst blir det missförstånd med det beror ju på att vi inte är helt samspelta, men får väl skylla denna smarthet på att hon är en Border Collie :).

När de räknat ihop resultaten hamnade Ella på en fin andra plats, väldigt roligt. Hon kändes så nöjd när vi åkte hem, hon har nog undrat varför vi inte tränat och tävlat på så länge. Synd bara att det nu blir uppehåll till februari.

Resten av helgen har ägnats i Sävdabo, Ella hon busar med Torsten och kommer antagligen att vara helt slut efter denna helgen som bjudit på livliga aktiviter för min lilla hund. Nu ska jag ut i skogen med ett gäng hundar och sen ska rakapparaten fram så hon ser lite mer vårdad ut.

Funderingar

Tiden den bara går, känns som man inte riktigt hänger med men samtidigt tycker jag det är skönt för då kanske det blir vår snart. Just nu känns det som det inte händer så mycket, det funkar på jobbet även om motivationen till förändring inte är på topp just nu. Ella får gå långa promenader, nån träning har det inte direkt blivit sen hon var sjuk.. känns som det blir vila till nästa år nu. Jag kommer självklart att träna lite för att hålla igång men mest blir det på skoj. Kf tar jag tag i ordentligt nästa år inför säsongen. Ella har ju en förmåga att glömma bort hur man gör efter en vila så det är ingen ide att börja traggla med det just nu. Ska nog vara med på KM:et med henne, i alla fall ska hon få köra en omgång, blir hon trött får det räcka annars är vi nog med i båda. Tanken är att jag ska ha med Lovis men jag känner mig inte så taggad för det just nu men det kanske hinner ändras. Det jobbiga med henne är ju att hon aldrig fått en ärlig chans att lära sig alla hinder. De få gånger om året som hon få träna blir det mest handling eftersom det bara finns hinder på trädgården :).

Annars är det inte så mycket mer skoj att berätta, har typ spränghuvudvärk dagarna i ända så har inte alls kommit igång med min egna träning.Gjorde ett försök förra veckan, tränade bara 15 minuter men kunde knappt gå dagen efter på grund av mitt dumma knä...så det är ju inte så konstigt att man inte har någon motivation. Jag vill bara att det blir vår så man kan få börja träna hund ordentligt igen, då får man så mycket gratis motion.
Kom på en grej innan idag, vilket skit agility år jag har haft eller i alla fall första halvan. Hade ju så struligt med slalomet hela våren, när det sen släppte i början av sommaren så släppte ju det mesta. Insåg att sen vi första pinnen på länge i Bjuv så har vi varit placerade eller tagit pinnar under varje helg vi varit ute. Känns ju rätt skönt att veta att vi avslutade bra. Synd bara att vi inte fick tävla klart under hösten. Känns skönt inför nästa år, tror vi kommer få en bra vår även om det verkar som att det är sensommaren/hösten som passar min lilla tjej bäst. Vi får helt enkelt se till att ändra på det :). Målet inför nästa år kommer ju självklart bli att ta slalom från båda sidor... har ju varit så feg med det. Sen en större säkerhet på KF och självklart bättre handling. Ska fila lite mer på mina mål under hösten nu.. ingen brådska direkt det är ju ett par månader kvar tills vi får tävla igen. Däremot kanske det blir en debut i freestyle, detta beror helt p åom vi får med oss Jeanette och Mitzy. Men kan inte bestämma mig för om det för pinsamt eller inte att göra detta. Men ska isf se det mest som en rolig grej (pinsam). Har ju en rätt tåkig hund att träna in nya trix med, ena dagen tycker hon det är jättekul och nästa dag är hon helt dryg och minns ingenting. Men vi får se hur vi gör med detta. Har inte lyckats komma på vilkem låt vi skulle använda oss av så antagligen blir det inget.

Lovisa och Emils bröllop

Vad händer??

Mycket händer här, det har gått en månad sedan vi flyttade till vår nya lägenhet. Vi trivs bra, jag ser inte tillbaka på den förra någonting, Micke saknar den fortfarande lite. Vi har nog haft ytterdörren öppen varje dag för att få känna friheten med att kunna gå rätt ut och inte ut i ett ekande trapphus. Jag har fixat lite med buskarna som är i landet på uteplatsen, i vår ska vi plantera om och fixa...nu har jag bara rättat till det fulaste. Buskarna var ju ganska vildvuxna om man säger så. På jobbet flyter allt på, för någon vecka sen var vi på avdelningsresa i Falkenberg. Det var trevligt, första riktiga jobbresan för mig. Vi bodde på Strandhotell, jag hade balkongen direkt ut mot havet så det bjöds på en härlig solnedgång. På hemfärden stannade jag och Linnea på Ullared och shoppade loss lite.

På tävlings och träningsfronten blev det ju inte riktigt som jag tänkt det. Jag har inte tävlat sen i augusti, väldigt tråkigt. Ella har ju varit ordentligt på hugget och träningen har gått väldigt bra så det har varit riktigt surt att behöva avstå från höstens alla tävlingar. Det var ju så att de på dagiset där Ella går fått kennelhosta... vi tog ju Ella därifrån så fort vi fick reda på detta men trots det åkte hon på det, som tur bara några dagar och väldigt lindrigt. Men det blev ju ändå till att stanna hemma från tävling både innan och efter, så det blev precis över det tävlingar vi hade kvar i år. Så tävlingssäsongen fick ett väldigt tråkigt slut och nu dröjer det länge innan nästa tävling, insåg att vårat "uppehåll" nu under vintern och hösten blir på ett halvår..inte riktigt så jag hade planerat vilan för Ella. Men förhoppningsvis är hon i bättre form än någonsin nästa år. Huvudsaken är att hon är pigg och det är hon ju nu, vi har nu börjat träna upp kondisen igen, man märker att den blir lite sämre efter en månads vilande. Igår fick hon hoppa lite hinder för första gången på fem veckor och hon blev så glad...blev inte ett rätt dock men det får man leva med :). Problemet nu är att Ella inte varit på dagis på över tre veckor och jag kan inte bestämma mig för om jag ska våga köra dit henne igen..det finns nämligen fortfarande sjuka hundar där.

Igår var jag och agilitygänget "Tycon" på klubbfesten. Vi träffades innan hemma hos mig och slände i oss lite alkohol för att våga gå dit. Efter extremt mycket flams vågade vi oss in för lite mingel. Kvällen var rolig och det var ett väldigt bra beslut att gå dit, det var många som tyckte det var kul att lite agilityfolk kom dit. Idag har jag mest slappat, varit lite sliten sen igår. Men tog mig ut på en härlig promenad med Ella och Sara. Nu blir det snart pizza och film med syster.

Tävling Nässjö och Tranås

Tävlingen i Nässjö 21/8
Denna dag skulle bjuda på två agilityklasser, vilket är första gången för mig och Ella. Jag och Anna åkte själva dit då vi ville ha lite sovmorgon. Vi råkade köra lite fel så vi fick lite halvt panik när vi trodde vi skulle missa banvandringen..men väl framme hade vi hyfsat med tid. Banan kändes enkel men som alltid blir det aldrig smidigt när det finns kontakthinder med i bilden :). Ella var hur taggad som helst, jag satte henne på starten och gav henne klartecken, sen bara flög hon iväg som en kanon. Starten gick bra, ingången till slalomet gick bra..det var faktiskt en ganska svår ingång. Sen kom balansen och herregud vilken fart hon hade, jag han inte reagera och nästa sekund gjorde hon världens hopp ner för balansen, det såg ut som hon testade om hon kunde flyga, alla hennes ben stod åt alla håll. Har bara sätt henne göra ett sånt hopp en gång innan. Nu hade jag min chans att för första gången diska oss och ta om den. Innan jag han få tillbaka henne tog hon två hinder och A-hindret..faktiskt precis så som banan gick :). När hon väl tog om balansen gjorde hon den okej. Tyckte det var oroväckande med hennes hopp men annars skrattade jag mest åt det.

Nästa klass var lite svårare, även här kändes Ella taggad, starten gick bra..balansen gick bra efter mycket gapande på henne. Slalomet och resten av banan gick bra tills A-hindret kom och vi åkte på fem fel. Jag tog inte om det då jag bestämt mig för att bara göra det på balansen. Jag sprang i mål lite besviken, mest för att jag inte skulle få starta klass 2 på söndagen. Både Anna och Claudia nollade och tog sina sista pinnar och blev därmed uppflyttade. Grattis till dem!! Även stort Grattis till Ulrika som tog sin andra pinne genom en klassvinst :)

Eftersom jag inte lyckades ta den där sista retliga pinnen blev det till att åka med Ulrika till Tranås. Jag tyckte detta kändes lite sytet då jag bara fick starta en klass. Men det var få starter så tänkte att det nog inte skulle bli en så lång dag trots allt. Agilityklassen var en ganska enkel bana, det som var svårt med den var de långa avstånden. Ella var taggad även denna dag, men det fanns en framhoppningsbana med kontakthinder så jag testade henne lite där innan och det kändes rätt okej. På start satt Ella och skällde och skakade, jag tänkte att hon skulle vara lika stirrig som dagen innan i Nässjö. Men så fort jag började köra märkte jag att hon var lugnare, balansen tog hon mycket långsammare och tack vare det fixade hon kf, sen kom hon i värsta racerfarten mot slalomet men jag hade bestämt att detta får hon fixa själv och det gjorde hon, tjoho. Resten av banan gick fint och sen var det bara upploppet kvar och självklart stod A-hindret där med tunnel direkt efter..jag var så jäkla nervös när jag sprang mot det.. Jag skrek till på henne redan innan uppfarten för att kunna kontrollera henne lite bättre och detta lönade sig. Ella sprag i mål på noll fel och näst snabbaste tid. Hon slutade på en andra placering och vår längtade sista pinne. Fin rosett och ett tredje Folksam-presentkort :). Jag funderade inte så mycket mer på mina starter denna helg utan känner att jag lämnar det bakom mig..Nu är det nya tag i tvåan och det ska bli så himla kul. Hopptvåan har vi ju kört ett tag nu och det går ju väldigt bra så tror inte det kommer bli några stora problem i agilitytvåan. Nu känns det lönt att träna mer och svårare handling, i ettan spelar ju detta inte så stor roll.

Insåg att vi har tagit alla tre pinnarna i agilityklassen under denna sommaren.. så jag ska inte klaga på att det tagit lång tid. Det var den första som var lite svår att ta men sen rullade det ju på ganska snabbt. Det roliga är att det var precis likadant förra året med hoppklassen..då tog vi alla tre i slutet av sommaren. Så om man följer statistiken blir det inga pinnar förrän nästa sommar.. hmm ska nog se till att bryta det :).

Ella är skendräktig nu och har det samtidigt lite jobbigt på dagis, så vi tar det mest lugnt. Jag har fullt upp med allt annat så då får Ella vila från träning. Ska sätta igång nästa vecka och bestämma hur och vad jag ska träna. Har tränat omvänt slalom på 8 pinnar och det verkar som det börjar funkar..målet är att våga testa detta på tävling nån gång på de sista tävlingarna i höst.

Vill ha mer semester

Nu är det bara några timmar tills jag börjar jobba igen, två veckors ledigt gick självklart snabbt men samtidigt som det känns pissigt att börja jobba igen så känns det okej då det ändå inte känns direkt som sommar längre. Blir tufft denna veckan då Micke fortfarande är ledig men skönt att veta att Ella får en vecka till med massa bus och sömn. De här två veckorna har ägnats åt vila och lite utflykter. Hela förra veckan var jag, Micke och Ella i Halmstad. Vi bodde i stuga med Mickes föräldrar, de första tre nätterna ägnade vi i Steninge i en jättemysig stuga. Ganska bra väder så vi kunde ligga lite vid havet. Jag var ute en av kvällarna och joggade en runda och jäkla vilken kick jag fick av naturen. Kändes som jag var i Österrike och sprang i bergen eller nått...jag sprang längs havet på klipporna och vips så sprang jag på 30 islandshästar.. ashäftigt va det. Solnedgången gjorde ju inte kvällen sämre..jag bara njöt. Kändes som jag kunde sprungit hur långt som helst..jag kände mig hemma på klipporna. Kvällen efter tog jag med Micke och hans föräldrar för att visa men då syntes inte en enda häst till. Men vi satte oss ändå på klipporna och grillade i solnedgången...sååå mysigt. Sådana där kvällar man borde ha fler av i livet. Efter några dagar åkte vi till Ängelholm där vi hyrde en stuga i två nätter..detta va ett litet ruckel...elle ja i jämförelse med villorna i området var det ett ruckel. Första dagen låg vi faktiskt vid havet men efter den dagen har det inte blivit så många soltimmar tyvärr. Men en av de regninga dagarna ägnade vi i Helsingborg.. väldigt mysig stad faktiskt. Sen på fredagen skulle Mickes föräldrar åka hem så då stod vi utan boende en natt..så efter mycket om och men hittade vi en liten stuga en bit utanför Halmstad. Anledningen till att vi skulle stanna en natt till var att jag och Ella skulle tävla i just Halmstad på lördagen. När vi kom till campingen var det typ storm och ösregn..egentligen ville vi bara åka hem men samtidigt kändes det lite kul att få tävla. På campingen hade det blivit nått fel så vi fick en husvagn i stället... och fy fan vad den skakade i blåsten. Vi bara kröp in och försökte få tiden att gå..hehe, men efter ett tag blev det faktiskt rätt mysigt. Vi fick åka till tävlingen redan 06:15..men det var bara skönt då vi ändå inte kunde sova i husvagnen på grund av blåsten :).
Tävlingen i Halmstad
Jag började med agilityklassen, vi kom dit tidigt och jag hittade ingen som vi kände igen. Kändes helt lamt att inte ha något tält att krypa in i utan bara stå där som puckon. Men efter ett tag kom Claudia så jag, Micke och Ella kunde smita in i hennes tält, vilket var skönt då det precis efter min banvandring kom en regnskur. Jag hade ganska tidigt startnummer, men han ändå titta på några innan. Jag tyckte det var en ganska enkel bana men i stort sett alla fick problem på ingången till slalomet som var ganska svårt. Ella var astaggad när jag stod vid starten, hon skällde och skakade..jag blir alltid lite nervös när hon blir sån. Starten gick bra, hon gjorde dock ett kaninhopp på andra hindret som var däcket. Annars gick det bra..jag tog det lugnt mot slalomet och hjälpte henne och det lönade sig. Hon fixade ingången galant..sen var det bara att köra på, balansen stod mot slutet och jag skrek på henne redan på mitten för att ha en chans att stanna henne. Hon gick inte ändå ner men godkänt och resten av banan gick jättebra..hon gjorde gungan perfekt. Det blev ett nollat lopp och en fjärdeplats av cirka 60 starter och en pinne..Tjoho!!! Så nöjd med lilla Ellabella.

Hopploppet var en inte så svår bana..jag hade lite problem med hur jag skulle göra på vissa ställen och velade ändå tills jag tog av henne kopplet på starten :). Det jag velade om blev bra och jag är glad att jag gjorde så. Det var en knepig ingång till slalomet men detta gick också bra..mot slutet var det ett staket och jag bestämde mig för att testa en grej..alltså göra tvärtemot vad jag i vanliga fall hade gjort..detta straffade sig då jag inte alls hjälpte henne med vägen så hon sprang förbi ett hinder. Det blev totalt fem fel men känner mig ändå nöjd med Ella..detta var enbart mitt fel. Vi åkte hem ganska direkt efter att vi kört klart för jag och Micke bara längtade hem :).

Denna veckan som varit har jag mått lite dåligt..haft en hemsk huvudvärk och varit yr mm. Så det har blivit mest en massa vila, men rätt skönt det också. I går var jag på fest..vi hade jättekul tills det blev lite kaos på Twin men annars var det lyckat. Det slutade med att jag, Micke, Hillevi och Albin vinglade hem mitt i natten. Så nu sitter jag här med ångesten inför jobbet i mon..men man ska aldrig klaga över att man har ett jobb..jag är egentligen väldigt tacksam för det även om det är tufft ibland.

Helgen som var

Sitter just nu ensam hemma..Micke är på Öland och Ella har fått stanna kvar i Sävdabo. Dagiset har semesterstängt och vi går ju inte på semester förrän om en vecka så Ella får lite semester och bus med mammas hundar. Jag har varit i Sävdabo i helgen, dels för det är så skönt att vara på landet men också för att Micke inte är hemma och det är tråkigt här.

I lördags var det tävling i Ulricehamn och jäklar var det regnade där. Jag och Nina åkte dit tidigt, började med att Nina ringde när hon var på väg för att hämta mig och jag fortfarande ligger i sängen för att min klocka inte ringt. Jag hade visst ställt den på en timme för sent..ups. Snabbt upp och iväg. På nått sätt lyckas vi köra vilse, vi ringer Ulrika och Anna som är en bit bakom och ber om hjälp. Tillslut kom vi fram och det blev i lagom tid trots allt. Upp med tältet och i ordning med alla grejer, då höll vi på att svettas ihjäl. Men man såg att det var oväder på gång och mycket riktigt, lagom till vår banvandring börjar det ösregna. Det var helt sjukt, det rann innanför t-shirten fast att jag hade två tröjor på mig. Man kunde knappt se så mycket regnade det. Men det var inte speciellt kallt så det gick att skratta åt det hela.

Jag bestämde mig för att springa i gummistövlar, kändes som det inte spelade någon roll vad man hade på fötterna, det var jätteblött. Banan kändes lagom svår, en ganska bra bana för Ella. Det klurigaste för oss var raksträckan mot slalomet som är hennes största problem. Men detta gick bra jag lät henne springa i full fart in, jag skrek slalom tre gånger mot det och hon satte det. Jag blev så jäkla glad och berömde henne jättemycket när hon körde. Tror hon kände att hon var duktig. Sen blev det nått konstigt när hon kommer ur en tunnel på slutet, jag hamnar fel mot ett hopphinder och råkar i hennes upphopp "sparka" till henne så hon river. Inte bra men helt mitt fel, jag förstörde för henne och hon försökte bara göra rätt. Det blev fem fel som räckte till en sjätte placering. Jag är jättenöjd med loppet, det kändes enkelt på nått sätt. Ella är följsam och på nått sätt känns det som hon har riktigt bra självförtroende nu, och hon använder det på rätt sätt.

Agilityklassen fick vi köra i nästan sol, så banan hade torkat till lite. Den kändes inte så svår, men jag planerade tre framförbyten och ni som sett mig köra vet ju att jag ofta planerar dem men sen ändrar och bara kör bakombyten. Så mitt mål var att genomföra dessa tre. Ella var väldigt taggad och stod och skällde på start, jag tänkte shit nu kommer det bara skita till. Mycket riktigt..Ella la upp ett ordentligt tempo och som hinder nummer fyra står balansen och Ella missar kontaktfältet. Tror hon var för taggad just då, för sen lugnade hon ner sig lite och gjorde de andra kf ordentligt. Även här var det en raksträcka mot slalomet och jag lät henne springa rätt på det och även här satte hon det :). Övrigt så satte jag mina tre byten, lät henne klara slalomet själv med tydligt kommande mot och var tydlig i min handling. Ger mig själv ett bra beröm, Ella är jag jättenöjd med. Självklart retligt med fem fel men det är bara gilla läget. Blev en åttonde placering och ett presentkort på Folksam. Jag är hur nöjd som helst med vår tävlingsinsats. Ella gör det mesta rätt och vill arbeta med mig. Det känns verkligen som att vi är ett team nu när vi är ute. Nu är vi på hugget igen.

Nästa tävling blir eventuellt om två veckor i Halmstad. Annars satsar jag på tävlingen i Nässjö i slutet av augusti. Inför den tävlingen ska jag träna riktigt ordentligt. Nu blir det en vecka med bara promenader och bad :). Sen äntligen lite semester, jippi!!

Jag gillar Bjuv

Vi överlevde den tropiska värmen i helgen som var, men stundtals var det dock rätt kämpigt. Jag och Jeanette packade bilen fullproppad direkt efter att jag slutade jobba på fredagen. Vi körde på snabbt då jag hade som plan att få bästa tiden ner...men det hade jag inget för. När vi inte hade långt kvar svängde vi av fel och där gick det helt fel, vi hittade inte ut ur hålan Åstorp. Vi var tvungna att fråga om vägen, vi rullar ner rutan och vi båda hade glömt att vi nu helt plötsligt var i skåneland och att de där pratar skånska. Människan vi frågade pratade grov skånska och sa "kör över kamelen och sen står det Bjuv", my ass att det gjorde. Efter chocken av att hon pratade skånska och vi tror att vi eventuellt kört över "kamelen" är vi vilse. Vi fick börja om och efter ett litet tag hittade vi ut på motorvägen igen. Strax efter vår felkörning var vi faktiskt framme. Vi möttes av ett glatt Jönköpingsgäng, det var bara att glida in med bilen till husvagnen. Där stod Leif i full gång med hamburgergrillning, vi kunde inte ha det bättre. Mycket tacksam för att få bo i husvagnstältet och att grillmästaren var med. Ella och Mitzy fick sträcka på benen lite sen intog vi mysläge. Tillslut var vi ett helt gäng som satt och tjötade vid våran husvagn. Flamsigt värre men ändå så perfekt. Påminde mycket om åren med hästarna när vi låg ute på tävlingar, gemenskapen, lättsamma människor och samtidigt en morgondag som är lite pirrig. Ganska sent på kvällen checkade vi banområdet och kollade var Nina, Anna och Ulrika satt upp våra tävlingstält. Jag och Jeanette såg framemot att lägga oss i det lyxiga förtältet men blev snabbt besvikna när vi kände hur ont det gjorde att ligga på våra tunna liggunderlag. Jag lovar, jag fick blåmärken på höftbenen. Ella och Mitzy tog på sig uppgiften som vakthundar, de tyckte tydligen det behövdes.
Morgondagen blev tidig för mig som hade banvandring klockan sju. I vanlig ordning så blev frukosten problematisk.. satt med en halvmacka och klökte. Jag visste inte om jag skulle skita eller spy..så nervös var jag. Det blev ingen frukost och konstigt nog åt jag knappt något på hela dagen, det berodde nog på nervositet och värme.

Lopp 1 Agility- Jag var mest nervös över att Ella var så lugn och trött. För att få igång henne fick hon stå och skälla mot Atlas som kampade med Ulrika. Folk trodde nog vi var dumma i huvudet men jag hade inget val .Jag fick igång henne i precis sista sekund. Banan hade några svårigheter men var annars rätt lätt. Ella skötte sig jättebra och nollade. Så JÄVLA bra, första nollan på evigheter. Jag tyckte jag hade en rätt dålig tid men det räckte till en tredjeplats bland nästan 80 starter, så jag är jäkligt nöjd.

Denna dagen gick det väl sådär för resten av Jönköpingsgänget, men en som äntligen fick till det var Ulrika och Atlas som nollade sitt förts lopp och tog sin första pinne. Så himla kul!! Det blev min och Ulrikas helg trots allt♥.

Nästa klass var lagklassen. Vi debiterade ju vårat omtalade CaviJack lag. Jag var jättenervös inför detta, ännu en gång på grund av Ellas trötthet men också för det blir lite extra pirrigt när man är i lag. Nina och Ville gick in först och diskade sig. Sen gick Jeanette och Mitzy in och diskade sig. Sen var det min och Ellas tur och vi NOLLADE oss. Denna banan tyckte jag var helgens svåraste men för Ella fanns det inte en tvekan till nått. Jag trodde hela helgen att jag fick tidsfel men såg nu i resultatlistan att jag hade många sekunder till godo. Mitt bästa lopp under helgen. Tyvärr blev ju laget diskat men ändå :).

Söndagen bjöd på ännu mer värme. Helt sjukt varmt faktiskt. Ella drog på sig tio fel i agilityklassen, 5 fel i ingången på slalomet. Inser mer och mer vilka problem hon har när hon har fart och kommer rakt mot slalomet. Sen fick hon fem på A-hindret, tror inte hon orkade stå emot ner. Helt okej lopp men inget mer.

Sen avslutade vi med hopp 2:an. En lite halvkrånglig och ganska tråkig bana, men inte extremt svår. Jag kände på banvandringen att min energi i kroppen var rätt slut, trodde jag skulle kollapsa när jag sprang banan om och om igen. Men det fanns ingen tid till att tänka bara springa och hämta Ella som hade startnummer fyra. Banan gick bra till jag missade ett byte i slutet av banan, och efter det blev det inte ett rätt. Eller jo Ella ställde upp och gjorde allt rätt men egentligen borde hon inte tagit ett hinder med den handlingen. Vi nolllade loppet och jag sprang skrattande in i mål över hur tokigt det blev. Vi fick två sekunders tidsfel, tror dem kom på grund av hur det blev på slutet men det spelar ingen roll. Ella var hur duktig som helst och det var ju faktiskt vårt första nollade lopp i hopp 2:an. Vi kom på en sjätte plats av cirka 40 stycken.

Sammanfattningsvis så var detta en kanonhelg. Ella nollade tre av fyra lopp och har skött sig exemplariskt hela helgen. Jag är så nöjd med henne. Det kändes verkligen som hon ställde upp för mig. Jag hoppas det blir fler flerdagarstävlingar framöver så vårat härliga gäng får mer tid tillsammans, för vad säger man lika barn leka bäst..

I morgon åker vi till Ulricehamn för att tävla över dagen. Skulle egentligen vilja skriva att jag åker dit astaggad för att ta en pinne men jag försöker att inte tänka så för då blir jag så besviken vet ju vid det här laget hur lätt det är att dra på sig ett mini litet fel. Men alvarligt jag är så jäkla rött på agility 1:an :). Håll tummarna för oss i morgon, har hört att det ska ösregna och åska hela dagen. Jippi.

Träningen med Ella

Jag har knappt tränat Ella på en månad, detta mest på grund av hennes löp men också då jag tycker hon förtjänat en vila. Det tråkiga är att nu när jag satt igång lite försiktigt så är hon i en efterlöpsvacka.. hon brukar bli lite hängig efter och värmen gör ju det inte bättre. Jag hoppas hon piggnar till under veckan nu då vi på fredag åker till Bjuv. Kan ju erkänna att det känns lite sent att börja trimma träningen en vecka innan meetinget men så får det bli. Jag kommer inte att ställa några som helst krav på Ella i Bjuv, utan det ska mer bli en semesterhelg. Sen om några veckor då tänker jag börja ställa lite högre krav på henne igen men det finns ingen mening med det förrän man börjat träna på riktigt.

Det ska bli riktigt kul att åka på tävling i helgen, hoppas det inte blir för varmt bara. Vi är ett stort gäng som åker så det ska bli trevligt med tävling, grillning och härligt sällskap som man får prata hund med hela helgen :).

Update

Lång tid sedan senaste inlägget. Tappade suget lite efter tävlingen i Aneby.. ska erkänna att jag inte riktigt hittat tillbaka till den ännu men tror den kommer när tävlingarna drar igång igen. Jag tävlade första helgen i juni, på lördagen hade vi tävling på klubben. Jag var bara med i en klass eftersom jag ville spara Ella till söndagen. Denna klass gick inge vidare, Ella missade på något sätt gungan och fick sammanlagt tio fel på den (blev helt enkelt ett missförstånd, inget att hänga upp sig på), sen hoppade hon av A-hindret. Jag blev besviken på kontakfältet eftersom det gått så himla bra hela säsongen. Men jag lämnade denna klass ganska snabbt bakom mig. Ett stort plus var att Ella tog slalomet, detta var jag jättenöjd med då det strulat på varje tävling i år.

På söndagen åkte hela familjen Tycon till Växjö, fy sjutton vilken värme det var. Ella kändes inte helt på hugget och i första klassen började hon med att riva första hindret, så det var ju som att dra ner en rullgardin inför resten av banan. A-hindret och gungan satte hon fint men den lilla rackarungen hoppade av balansen ordentligt. Jag blev så chockad att jag glömde ta om den. In i slalomet försökte jag få tillbaka henne men på nått sätt lyckade vi dra på oss fem fel. En dålig runda som inte kändes bra någonstans. Efter loppet kände jag mest för att åka hem och ta en lång paus. Jag övervägde att stryka mig i hopploppet men orkade inte krångla så valde att vara med ändå. Denna banan hade några svårigheter, men värst var några maxade hinder, de såg jättehöga ut och jag tyckte det var ganska puckat att välja att göra så på årets varmaste dag. Men men det var helt enkelt till att ta full sats mot dem. Ella kändes väldigt taggad inför denna starten och hon började bra och sen tog hon slalomingången som många andra missat på och i och med att hon var så duktig så valde jag att strunta i ett byte som jag tänkt göra och detta straffade sig genom att hon flöt iväg lite för långt efter ett hinder och jag han inte få tillbaka henne till nästa så hon missade det och fick fem fel. Men hon gick i mål på sammanlagt fem fel och jag var jättenöjd. Retligt med fel men ändå så nöjd med slalomet och hela loppet, tyckte ändå hon sprang ifrån mig lite för mycket ibland, men samtidigt så vet jag att det är där jag kan ta in tid sen. Fick tillbaka lite sug efter loppet men kände ändå att det var dags för en vila och mycket lägligt så började Ella löpa på kvällen när vi kom hem.

Vad säger man? Jäkligt snygg runda men synd på slalomet? Ja jag är van och jäkligt trött på denna kommentar!

Ska försöka rapportera hur det gick på tävlingarna i helgen. När jag skrivit det här inlägget har jag bestämt mig för att lägga detta bakom mig för nu har jag gått och tänkt fram och tillbaka på detta sen i söndags. Som ni förstår så fick jag ingen pinne och är väldigt besviken på det, eller egentligen är jag inte så besviken på att det inte blev någon pinne utan att det går så bra men ändå så får vi inte till det på grund av ett jäkla slalom som tidigare aldrig varit ett problem.

Lördag- Hässleholm
Först var det en agilityklass, vid första anblicken såg den ganska knepig ut men det är som vanligt när man står och tittar, sen när man väl får gå banan så blir det mycket enklare. Jag tyckte mig ha en bra plan för banan, men mest nervös var jag över hur Ella egentligen mådde, hon har ju varit seg sedan tävlingen för två veckor sedan. Väl på start så var hon taggad. Det började bra sen gjorde jag ett byte som jag precis innan start bestämde mig för att ändra och nu i efterhand inte skulle gjort. Ella är inte van vid den typen av byte, vilket gjorde att hon missade hindret och det gav fem fel. Men vi fortsatte och innan slalomet bestämde jag mig för att ropa på henne så hon saktade ner farten, detta fick jag fel fel för..mycket konstigt då det var nästan två meter ifrån ingången men det spelade ju ingen roll då jag ändå hade fem fel. Annars så tog hon kontaktfälten och kändes pigg och alert igen.

Sen var det dags för hoppklassen, det blev vår tredje start i tvåan. Jag var väldigt nervös eftersom jag hade startnummer ett. Jag hade tittat på banan när medium och large körde och tyckte den såg riktigt svår ut, många fäller och det var knappt någon som tog sig runt felfritt. Jag gick banan lite snabbt och insåg att det inte var riktigt så svårt som det såg ut. Sen snabbt och hämta mig hund som Ulrika höll åt mig, baddade henne i vatten för solen stekte just då och sen in till start. Jag var inte extremt nervös innan men kände mig lite skakig inför hur jag skulle lyckas med starten. Detta gick bra, tyvärr så hamnade Ella på fel sida av slalomet och gick därför in på fel sida. Slalomet var redan som nummer fyra så efter det körde jag på som bara den och fasen va bra det gick. Ella hon hittade alla linjer och det fanns inte en tvekan till att hon skulle göra fel, och jag skötte mina byten perfekt. Jag kände mig nöjd med rundan även om jag blir väldigt ledsen att det är slalomet som ställer till det för oss på varje tävling. Anna och Wilma var strax efter oss och de gjorde en snabb och snygg runda och tog sin första pinne i tvåan och dessutom med en klassvinst. Grattis Anna!

Söndag- Aneby
I söndags åkte vi till Aneby för att vara med på en klass1 tävling, Ella fick ju bara vara med i agilityklassen eftersom hon är uppflyttad i den andra. Här var jag helt säker på att jag äntligen skulle ta en pinne. Jag hade till och med fjäskat med mig min syster som stöd. Banan kändes ganska lätt, när jag gick den planerade jag för att göra ett par framförbyten. Jag trodde Ella skulle vara lite trött eftersom hon tävlat dagen innan men det visade sig att hon var riktigt taggad. När jag satte henne på starten så hade jag min ursprungliga plan men också en reservplan för om hon hade riktigt bra sug på hinderna så skulle jag ändra de flesta framförbyterna till bakombyten. Kanske inte låter jättebra att ha två planer men det brukar funka bra för mig, mest för att min lilla hund kan vara på två olika humör, ett lite osäkrare och då behöver mer hjälp och ett humör där hon fixar det mesta själv och detta visar sig inte förrän jag startar henne. Just i denna klassen var hon på strålande humör, det var mer eller mindre bara att springa med och visa lite vart hon skulle, inget direkt ansträngande, det blev nog bakombyten på nästan alla ställen, riktig härlig känsla. Hon satte alla kontaktfälten snyggt och som tredje sista hindre stod slalomet, Ella fixar rätt ingång med rätt mycket hjälp från mig, men går ur på näst sista pinnen. Jag höll på att börja lipa, det hade lätt blivit en pinne för oss om hon inte gjort så.. så jäkla nära. Jag blir arg, inte på Ella men på hela skiten. Jag ska inte ge upp men det känns tyvärr lite tungt. Det som är bra är att varje runda vi kör är så jäkla bra och säker och det är ju aldrig dåligt med träning. När jag gick ut från banan var det många som kom fram och sa att det var en väldigt fin runda, även sådana som jag inte träffat förut, så nått bra måste vi ju gjort, kände mig nästan som en kändis, hehe. Anna hon vann klassen och tog sin första pinne, så jäkla skönt för henne. Vi tragglar ju tillsammans i agility ettan.
Nu blir det lite vila sen om två veckor blir det fullt ös igen, dels kval i Agif och sen officiell tävling i Växjö på lördag. Jag ska fixa slalomet i en av klasserna, så bara är det!

Lite smått från veckan

Sitter på jobbet, ögonen går i kors..jag fattar inte varför jag är så jäkla trött. Men i morgon är jag helt ledig..kan inte minnas när det hände sist. Jag har faktiskt lyxat till med lite semester, dels för jag har fullt upp hela helgen och känner att jag behöver en ledig dag men också för jag tycker jag är värd det, jag hade ju inte långledigt förra helgen för då jobbade ju jag så jag tar det nu i stället. Det ska bli så skönt, jag och Ella ska ta en lång sovmorgon, det behöver vi båda sen ska vi mysa hela dagen. Jag har inte planerat in nått mer än att ta det lite lugnt.

I går var det agilitymöte, jag valde att inte ha med Ella eftersom hon är så jobbig på mötet. Hon blir så stirrig uppe på klubben så när vi i stället för att träna ska sitta på ett tråkigt möte så morrar hon på allt. Så hon fick åka hem i stället, det var ju ändå ingen träning efter. Blev mycket sagt på mötet, men mest handlade det ju om tävlingen som vi ska ha den 5 juni. Jag och Jeanette hade smalat ihop rätt mycket priser till tävlingen så det kändes skönt att det var klart.
Jag var även upp på klubben i tisdags innan den "riktiga" träningen började, detta för att i lugn och ro köra lite kontaktfält med klickern. När det gäller den biten tror jag träningen blir effektivast när det inte är för många som tränar samtidigt, så man kan köra precis så som man vill. Kontaktfälten gick asbra, blir riktigt impad att hon börjar fatta det där med att sätta två tassar på marken. Jag måste ju dock vara precis bredvid henne så det blir problem om det ligger en tunnel under så jag måste springa längre ifrån men men. Jag körde ju lite slalom också och som vanligt gick ju detta bra, hon gick inte ut slalomet en endaste gång så jag förstår inte varför hon gör det på tävling. Att det blir fel ingång ibland det kan jag leva med även om det kan vara irreterande. Så nu får vi se hur det går i helgen, jag har ju tre chanser på mig att sätta slalomet felfritt. För det är typ det enda målet med helgen, att lyckas med slalomet, man kan tycka att detta borde vara en baggis men med min lilla fröken Ella är det tyvärr inte det :).

Ella har sedan tävlingen för två veckor sedan inte varit helt som vanligt, hon är lite trött antagligen pga kommande löp eller skendräktighet. Jag har inte gått jättelånga promenader med henne och knappt tränat nått utan mest låtit henne vara. Känns hon inte pigg på lördag så stryker jag mig på tävlingen i Aneby som är på söndag. Men förhoppningsvis är hon typ som vanligt, lite långsammare gynnar ju bara i agilityklassen.. :).

Annars händer det inte så mycket, eller jo det gör det men tänker knappt längre på att det är fullt upp hela tiden. Dagarna bara springer i väg och våren är faktiskt här, underbart. Snart är det dags att lägga i bromsen och njuta av vädret och värmen. Då kommer det förhoppningsvis bli många sköna kvällar efter jobbet vid något hundbad eller kanske i poolen hemma. Längtar så!

Livet just nu

Har precis kommit hem från ett 20 timmars pass... har ju dock sovande jour under passet men det känns ändå att man är på samma arbetsplats i 20 timmar. Jag har ju i snart fyra år jobbat som typ personlig assistent/alternativt kortisboende åt en kille. Vi jobbar där en helg i månaden och då är vi två personal dygnet runt. Detta pass kom ju självklart när mitt "riktiga" jobb hade stängt pga Kristi himmelsfärd, så det blev inget långledigt, men i stället blev det pengar. Jag vet inte hur länge till jag kan behålla detta helgpasset då det känns lite fel att ta ledigt från jobbet för att kunna jobba där ibland. Men jag får ta ett beslut efter sommaren, blir nog bara två helgpass fram tills dess. Mest jobbigt är det att inte träffa Ella på hela 20 timmar ;), men vi kan nog behöva en paus från varandra ibland.

Annars är det som vanligt mycket jobbande för mig, jag jobbar ju nu 100 procent på Trafikverket och sen lite annat på helgerna. Ska försöka att inte lova bort mig på mer extra pass nu utan hålla mig till mitt riktiga jobb. Jag hinner ju alltid med Ella för hon är ju prioritet nummer ett, alltid. Men försöker också hinna med mina kompisar som alla verkar ha det lite struligt, upp och ner, hit och dit. Vi ska åka till Ullared snart, det ska bli kul.

Lilla fölet som numera heter North Pearls Filippa mår bra, hon är pigg och vild. Hon bits, sparkas och är alldeles underbar. Man får lära sig att hantera ett helt nytt rörelsemönster som man inte visste var möjligt och lära sig att skydda sig från både fram och bakände. Trots det är hon världens sötaste lilla hästunge. Ella är väldigt imponerad och försöker få kontakt med henne men det mötet sätter jag stopp för, jag vill ju gärna behålla min lilla hund i livet.

Som vanligt går jag och grubblar över hur meninglöst livet egentligen är. Man hinner ju typ bara jobba och hur mycket skratt man än kan få sig på jobbet så är man ju dock där och inte hemma. Jag längtar hem så fort jag går utanför dörren. Jag får panik, mitt liv kan inte vara så här betydelselöst. Jag skulle ju göra något stort med mitt liv, jag skulle ju bli nått, jag skulle påverka världen. Vad hände? Jag sitter på mitt jäkla jobb där det egentligen knappt är någon som märker vad man gör och allvarligt hur spännande är det att passa upp på bortskämda kostymnissar? Nej det här funkar inte. Jag borde först och främst bli politiker och införa 6 timmars dagar, så alla människor han hem till sina familjer, kunde ta hand om sina barn och inte lämna dem på dagis tidigt på morgonen och sen hämta dem sent på eftermiddagen för att sen hem och äta och sen gå och lägga sig...,tragiskt. Hur har världen blivit så här? Vad ska man med en familj till om man ändå aldrig hinner vårda den? Ja detta är upprörande och ju mer man tänker på det ju värre blir det. Jag kan inte acceptera att det ska vara så här, jag vet att man ska vara glad att man har ett jobb så jag ska inte klaga. Och jag vet att man inte kan ha roligt hela dagarna och det menar jag inte men man borde ha mer tid för livet än för jobbet. Och vad är det som gör livet till ett enda problem? Jo pengar..det är pengarna som förstör våra liv, som sätter alla krav på oss. Jag vill leva och jag vill göra det nu men det finns helt enkelt inte pengar och tid. Jag måste hitta glöden som fanns tidigare när jag hade mål och hopp med livet. Ska bara fundera ut en plan för hur.

Nu ska jag åka och handla för att kunna göra ett gäng matlådor inför veckan...ytterligare ett måste för att överleva. Fy fan vad trött jag blir, jag vill bara ta Ella och Micke och dra. Dra till ett värmare land, äta frukt och göra underverk ;). Jag är inte så deppig som det låter, allt är egentligen okej, bara trött på hur världen ser ut. Det är krig och svällt och det är något man borde tänka mer på men samtidigt så lever vi just nu i Sverige och här ställs det krav på oss, det spelar ingen roll om jag svälter mig för att visa sympati för de fattiga för då hamnar ju jag på gatan här. I vårt land ställs det krav på oss, både på gott och ont. Det är dem kraven jag tycker borde ändras och förbättras, allt för befolkningen välmående.

Rapport från tävlingen i Töreboda/Götene

Ja det blev ingen pinne denna helgen heller, tycker det börjar kännas rätt tjatigt. Loppen går ju egentligen rätt bra men på nått sätt lyckas jag inte få Ella att göra rätt till 100 procenligt. I år har vi startat fyra agilityklasser och i samtliga har Ella fixat alla kontaktfält men dragit på sig fem fel på slalomet och en gång när hon rev ett hinder. Som ni förstår så är det jäkligt retligt när allt annat går rätt så enkelt. Men som jag sagt förut så vet jag ju att när vi väl får till det så kommer ju pinnarna. Jag ska väl ända vara glad för att vi alltid reder ut banorna på ett bra sätt. Ella kan slalomet, på träning kan man göra i stort sett hur som helst och hon klara det men på tävling är det nått som gör att hon blir osäker och slarvig. Ska träna på det..hur jag nu ska göra det.

I hoppklassen gick det egentligen bra, fick fem fel på en tunnelingång (fattar egentligen inte varför), sen så klart så fick hon fem fel på slalomet, men detta gör inte så mycket för hon uppfattade nog aldrig vad hon skulle göra för hon sprang bara förbi. När jag ropade tillbaka henne gjorde hon hela slalomet rätt även om det gick sakta, men bättre det så hon genomför det rätt. Det som gjorde att det inte kändes helt okej efter loppet var att hon var i två eller tre hinder vilket hon aldrig annars är.. jag tyckte ju redan kvällen innan att hon var lite seg och jag anser att detta var ett tecken på detta. Så fick lite dåligt samvete efter för att jag pressat henne när hon inte var helt hundraprocentig. Men annars är jag nöjd med dagen, vi gör jämna och faktiskt bra resultat och jag måste tänka på att det är huvudsaken. Jag är glad att trots min besvikelse när det blir fel inne på banan fullföljer och kämpar och är på henne så det inte blir fler fel. Och det är nog då vi utvecklas mest för då vågar man testa lite andra grejer som man kanske inte gör så länge som man är felfri. Jag är rätt imponerad av mig själv för detta, för jag vet ju hur arg jag är efter ett lopp som inte gått helt som jag vill men då är det en skön känsla att veta att jag fullgjorde det och faktiskt fick ut nåt annat av loppet. Så mycket bra Emelie. Ella behöver jag inte berömma för hon är bäst vad hon än gör. Hon är ju en fantastisk liten hund även om hon ibland inte är den lättaste att ha med att göra.

Nu blir det vila ett par dagar sen får jag se om hon är lite piggare i benen.

Trött, förkyld och ont i knät- härlig uppladdning inför i morgon

Jahopp, har inte haft någon som helst tid för att skriva några rader här. Anledningen till detta är dels mycket jobbande men främst för att vårat lilla föl äntligen hittat ut ur magen. Det blev en liten flicka och hon föddes i söndags..jag och Hillevi sov i husvagnen lördag till söndag och höll vakt men hon väntade ända till förmiddagen innan hon ansåg att det var dags. Det blev en ganska dramatisk fölning men i slutändan så gick allt bra. Jag, min syster, pappa och mamma är ju delägare i detta lilla liv så nu äger jag en häst igen.

Jag har i cirka en vecka varit rätt hängig, jag har med nöd och näppe orkat jobba. Jag har varit väldigt snorig och hostig men ändå känns det som det inte riktigt slagit ut. Jag hoppas att det vänder nu så jag kan börja träna igen. Jag har dock tvingat mig iväg och tränat lite med Ella, det har faktiskt blivit två snabbisar denna veckan direkt efter dagis. Den ena gången tränade jag i hela fem effektiva minuter och sen gick vi i skogen. Tyckte det räckte för hon gjorde det mesta rätt. Den andra gången tränade vi i kanske en kvart, vi körde mycket slalom och kontaktfält. Tränade med klickern för första gången och jäkla va duktig hon var ;). Tyvärr är det ju inte bra att åka på tävling när allt gått bra innan, lätt att jag inte kämpar lika mycket då. Jag känner mig lite uppgiven inför denna tävlingen då slalomet strulat rejält på de sista tävlingarna, men jag får hoppas på ett under.

Inte nog med att jag är lite hängig, under efter eftermiddagen idag började jag få ont i knät igen. Jag brukar ju bara få det om jag anstränger det men det har jag inte gjort, snarare tvärtom. Hoppas det inte blir värre till i morgon. Ella är inte riktigt på hugget heller.. hon får också vila upp sig i kväll.

En lång dag!

Det blev en lång tävlingsdag i Nybro, men det var det värt. Kunde visserligen varit mer värt det om jag och Ella tagit en pinne...och visst var vi som vanligt nära. Blev fem retliga fel i agilityklassen, ännu en gång på ingången till slalomet. Bra tid och Ella fixade alla kontaktfälten så måste erkänna att jag blev lite besviken, tycker faktiskt att hon är tillräckligt rutinerad för att oftare fixa ingången i slalomet, på träning brukar hon fixa det hur konstiga vinklar hon än kommer ur men på tävling blir hon för ivrig och slarvig. Men det blev en åttonde plats trots de fem felen och vi fick ett presentkort på hundmassage, det räddade dagen.

Hoppklassen var rätt klurig, det kändes som det stod hindren överallt. Fick en vägran på en tunnel, vilket jag anser var löjligt då hon inte ens var nära tunneln, detta gjorde att jag blev lite uppgiven och sur. Sen fick vi fem fel på slalomet, denna gången fixade hon ingången men missade en pinne i, något som hon inte brukar göra..vet inte varför, det var inget hinder efter som hon drog mot efter så det var väl helt enkelt en miss. Jag gjorde om hela slalomet och det gick bra och sen körde vi resten av banan felfritt. Det blev tio fel men även en del tidsfel. Nu i efterhand är jag nöjd med loppet för när jag tänker tillbaka så fixar hon ju gång på gång alla svårigheter utan några problem, just nu är det slalomet som ställer till det. Massa träning blir det nu, vi har ju tre veckor på oss till nästa tävling. För de andra blev det blandade resultat, bäst av alla var Mitzy och Jeannete som tog en pinne i agilityklassen, skönt att nån av oss kunde få till det ;).

Nu blir det en jobbig jobbvecka, som avslutas med bröllop på lördag..blir spännande när man inte känner en enda människa. Bordsplacering är ju riktigt roligt..not!!

Uppdatering- Ska bli bättre!

Ja då har det gått ett bra tag sedan jag skrev något sist. Har inte haft tid helt enkelt, när jag kommer hem från jobbet är jag så trött på datorer, så ägnar inte så mycket tid där. Sen har det ju blivit härligt väder ute och det är ljust länge på kvällarna så jag ägnar mer tid ute nu. Så jäkla gött att kunna gå ut och springa halv åtta på kvällen i skogen utan att det är mörkt. Ja för jag har faktiskt börjat jogga igen.. har ju inte gjort det ordentligt på över ett år. Dels för att jag skulle se om mina knän blev bättre, de blir ju vätskefyllda vid ansträngning och dels för jag inte haft någon större motivation. Men nu känner jag mig laddad på riktigt och har varit ute ett par gånger och än så länge så mår mina knän helt okej, lite ömma dagen efter men det funkar. Ella har bara fått följa med en gång..måste ju springa i skogen om hon ska följa med för hon fixar bara att springa i mitt tempo om hon är lös. Men tanken är ju att hon ska hänga på nån gång i veckan, tror det är väldigt bra träning inför alla agilityträningar och tävlingar.

Jag har detta året varit på två officiella tävlingar. Pinntävlingar som jag nu får säga för att vänner och familj ska förstå skillnaden på officiell och inofficiell tävling. Dock har det inte blivit en endaste pinne, lite ledsen för detta då de två agilityloppen vi kört varit SÅ bra, Ella har fixat kontaktfälten i båda men i stället gjort nån annan liten miss. Lite tråkigt men ändå känns det lovande inför kommande tävlingar. I hopptvåan tänker jag mest att det är träning, är ju inte direkt ute efter några pinnar där men de är klart att får vi till ett kanonlopp är det ju självklart kul med en pinne att skryta med.

Inomhusträningen är äntligen över, och i tisdags körde vi första träningen ute. Detta var helt underbart även om Ella var lite väl taggad och galen. Jag tränade mest slalom eftersom det var det som strulade på förra tävlingen, Ella har ibland när hon är lite för ivrig problem med ingångarna. Sen körde jag lite kontaktfält och detta gick hur bra som helst..tyvärr är det ju så att när det går bra på träning så undermedvetet sätter jag högre press på Ella på tävling. Men jag har bestämt mig för att på tävlingen som är i helgen i Nybro ska jag inte ställa några högre krav, det är första tävligen ute och då kan Ella bli lite för taggad och okoncentrerad. Så i helgen ska jag försöka att dels testa lite nya grejer som vi tränat på och som vanligt göra en bra plan så hon får en chans att klara kontaktfälten. Även om jag inte har några högre förväntningar så kan jag ju erkänna att det finns en lätt frustration över att inte lyckas knipa den första pinnen i agilityklass. Men men det är tålamod som gäller, jag vet att Ella är bra och att det antagligen kommer rulla på rätt snabbt när vi väl knipit den första..jag hoppas det i alla fall ;).

Annars händer det inte mycket. Jag jobbar, är fortfarande kvar på Vägverket som nu har blivit Trafikverket. Har egentligen bara två veckor kvar men förhoppningsvis blir det en liten förlängning till sommaren. Ella är kvar på dagis, känns okej..punkt.

Jag är ju delägare i ett föl som fortfarande ligger i magen på mamma Kitty..men snart är det dags för den lille att skutta ut och detta längtar vi självklart till massor även om det är väldigt nervöst. Husvagnen är på plats utanför stallet, övervakningskameror är uppsatta så nu är det bara att börja turas om vem som ska sova i husvagnen och hålla vakt.

Det var allt för idag! Håll tummarna för att det går bra för gänget som åker till Nybro..vore ju för jäkligt om ingen av oss tog hem en pinne ;).

En månad har gått

Nu har det redan gått en hel månad sedan senaste inlägget. Herregud vad tiden går fort nu och det är så underbart att den gör det, för det blir bara ljusare och ljusare för varje dag. Ella har kommit i ordning på dagiset och vardagarna flyter på rätt bra även om det tar emot lite att lämna henne där. Men hon är pigg och glad när hon kommer hem och det är ju huvudsaken.

Vi tränar ju agility en gång i veckan i ridhuset, detta går bra även om jag själv inte alltid varit på humör. Men varje gång jag åkt dit och tränat så har det fått mig på bra humör, är väl lite segstartad bara. Jag tycker det blir lite tråkigt att alltid träna samma tid när man blivit bortskämd med att kunna åka och träna så fort man varit på agilityhumör. Men snart försvinner nog snön så vi kan börja köra på som vanligt. Ella är i alla fall oftast väldigt duktig på träningarna, dock väldigt taggad. Jag har köpt en klicker nu så jag hoppas kunna träna lite med den i framtiden.

Jag är så sugen på att tävla, tror både jag och Ella kommer vara övertaggade på tävlingen i Örebro. Det ska bli så kul att åka dit även om jag inte kan ställa så höga krav på just den tävlingen. Jag ska mest njuta av stämningen och tävlingsnerverna!

Nu är det ett nytt år med nya möjligheter!

Jul och nyår är över och det är jag väldigt glad för. Men ska erkänna att det börjar bli mer och mer mysigt för varje år. Jag har alltid avskytt vintern men nu när jag inte har hästar som måste hålla i gång kondisen så måste jag säga att det inte är så jättefarligt. Jag tycker fortfarande Mycket mer om våren och hösten men vintern är okej nu. Dock är det kämpigt för Ella som drunknar i all snö. Hon tycker det är jättekul att busa i snön men blir väldigt fort frusen. Så sista månaden har det inte blivit lika långa promenader som vanligt men hon verkar rätt nöjd ändå.

Hon har haft lite vila från träning och så men i söndags åkte jag till ridhusträningen för att träna lite agility, detta var första gången på över en månad. Jag åkte dit skittaggad, jag hade ju varit på My Dog dagen innan och tittat på agilitytävlingarna. När jag kom till ridhuset var det ingen från min grupp där men som tur var så kom det två till som skulle träna. Gruppen innan hade släpat fram alla hindrerna så det var bara att köra i gång. Det var mindre kul sen när alla hindrerna skulle bäras in, men det var ju skönt att bli lite svettig mitt i vintern. Ella tyckte det var superkul och trots att hon var lite halvt galen så var hon oväntat fokuserad och duktig. Allt gick jättebra, så på lördag hoppas jag att hon är på samma humör för då är det tävling i Linköping. Det är en eftermiddagstävling så vi ska inte åka förrens halv tre, ganska sent men ändå rätt så skönt tycker jag.

Jag har ju helt glömt nämna att Ella nu börjat på sitt dagis... Detta går över förväntan även om det är lite kämpigt att lämna henne. Men de är supertrevliga på dagiset och Ella har redan efter en vecka skolats in och får nu vara med sin egen dagisgrupp som är fyra andra småhundar. Det känns skönt och bara vi får in en rutin på detta så tror jag det kommer kännas bra. Just nu är hon ju väldigt trött när hon kommer hem så hon får mest ligga och slappa hemma. Den Stora nackdelen är trafiken från dagiset in till stan.. Det tar oss nu 40 minuter att åka från oss till dagiset och sen till jobbet. Lite jobbigt när det egentligen bara tar tio minuter till jobbet, men vad gör man inte för att sin bästa vän ska få det bästa ;)!