Vad hände med tiden??

Känns som att hösten faktiskt är här för att stanna. Konstigt jag som fortfarande väntar på att det ska bli sommar.. Det är samma sak varje år, först kommer sommaren fortare än vad man tänkt sig. Sen när den är över och man egentligen är lite smått trött på solen, brukar det räcka med två veckors höstväder och sen är jag helt inställd på att det ska bli sommar igen. Hmm, tror att jag borde ta och flytta till ett varmare land. Tror faktiskt att jag skulle stormtrivas i ett land med lite varmare breddgrader. Jag verkligen älskar våren, skulle kunna ha vår året runt. Helt underbart mysigt och lagom varmt. Det bästa av allt med våren är ju alla snygga vårkläder. På våren är ända gången på året som det faktiskt är kul att göra sig lite extra snygg och trendig. Färgerna som våren bär med sig är som ett ljuvligt litet vårskrik. De lockar fram våra härliga fjärilar i magen, de får oss att känna en inre värme..

Känns ju sådär att man sitter och längtar efter våren när man har ett rent helvetet framför sig. Jag menar hösten går väl an, men vintern är ju det mest deprimerande som finns. Bara tanken på snö får mig att frysa. Usch, kanske dags att leta fram ett extra duntäcke för att vara på den säkra sidan. Asså, det är redan nu mörkt ute när klockan bara är åtta på kvällen. Det är helt sjukt, inte lätt att hinna med allt man ska göra när dygnets alla timmar ska ligga i mörker. Shit, jag kommer inom de närmaste månaderna att gå in i en svår depression. Det är lika bra att inse att det alltid kommer att vara så här, när vintern kommer, kommer även depressionen. Lika bra att redan nu ställa in sig på att bli tunnhårig och glåmig. Fast man kan ju intala sig att det mesta brukar ordna upp sig framåt mars, april. Ja, för då kommer ju våren..