Filmrecension- The Grudge 2

Om du inte tycker om japansk skräck eller uppföljare har du numera dubbla anledningar att frukta att du bokat in dig på ”The Grudge 2”. Har du däremot inte fått nog efter ”The Ring”, ”One Missed Call”, ”Dark Water” och framförallt inte från ovan nämnda titelns första film, är det här en given biljett. Uppföljare lider tyvärr av det stora dilemmat att de får svårare att överraska. En katt, en blek liten pojke och en nackbruten kvinna funkar bra som hjärtstoppare i första omgången, men uppnår dock inte samma rysande effekt i andra.

I The Grudge får man följa med och utforska hemligheterna bakom förbannelsens vrede. Samtidigt presenteras nya karaktärer, som till en början till synes saknar helt samband, men som alla på ett eller annat sätt blivit utsatta för den övernaturliga förbannelsen. Liksom i första delen utspelar sig handlingen mestadels i Japan, men på engelska eftersom det är det språk som talas av filmens huvudpersoner. Sarah Michelle Gellar är åter tillbaka men denna gång i en betydligt mindre roll. Det är i stället hennes syster som ställs i fokus och får bära manteln vidare att utforska den mystiska förbannelsen. Till sin hjälp har hon en ung japansk journalist som redan i första filmen blivit indragen i förbannelsen. Japanska aktrisen Takako Fuji gör återigen rollen som den otäcka Kayako. I centrum står även en rad olika människor som ständigt blir förföljda utav den mörka hemligheten. Man får följa deras kamp mot det okända och följa deras inte allt för överraskande öden.

I förra filmen överlevde Karen Davis (Gellar) förbannelsen efter att flera gånger sett döden i vitögat. Tillslut lyckas inte Karen lura ödet mer vilket resulterar i att hon blir anklagad för mord och hamnar på sjukhus. Hemma i USA finns hennes mamma som är orolig då hon fått veta att hennes dotter är misstänkt för mordbrand och skickar därför Karens yngre syster Aubrey till Tokyo. Parallellt med historien om Aubrey och hennes syster kör filmen två sidohistorier, dels den hur två unga skolflickor utsätter klasskompisen Allison för ett grymt skämt som inte riktigt går som planerat, dels den om hur unge pojken Jack inte trivs med sin nya plastmamma och börjar utforska märkliga händelser i sitt hyreshus i USA. Parallellhistorierna används för att på ett smart och överraskande sätt att knyta ihop det hela. I början kan parallellerna verka röriga men efter hand faller allt på plats och gör filmen intressant.Precis som många andra filmer i samma genre som ”The Grudge 2”handlar filmen om att inte bara ta över grannskapet utan att sprida sig över världshaven ända in i USA. På nått sätt märker man ganska tydligt att filmskaparen inte riktigt vet vilken riktning han ska ta för att skrämma skiten ur oss, traditionell skräck, psykodrama eller komik? Men den inte allt för ovanliga blandningen bjuder på det mesta. Filmen lyckas skapa en konstant obehags känsla och det är vid ett flertal tillfällen som håret reser sig på kroppen. Trots ett par ”sätta i halsen scener” blir inte filmens slutresultat allt för skrämmande. Efter allt för många skrik och knakande benknotor går tyvärr pulsen ner och överraskningarna blir färre och färre.