Livet just nu

Har precis kommit hem från ett 20 timmars pass... har ju dock sovande jour under passet men det känns ändå att man är på samma arbetsplats i 20 timmar. Jag har ju i snart fyra år jobbat som typ personlig assistent/alternativt kortisboende åt en kille. Vi jobbar där en helg i månaden och då är vi två personal dygnet runt. Detta pass kom ju självklart när mitt "riktiga" jobb hade stängt pga Kristi himmelsfärd, så det blev inget långledigt, men i stället blev det pengar. Jag vet inte hur länge till jag kan behålla detta helgpasset då det känns lite fel att ta ledigt från jobbet för att kunna jobba där ibland. Men jag får ta ett beslut efter sommaren, blir nog bara två helgpass fram tills dess. Mest jobbigt är det att inte träffa Ella på hela 20 timmar ;), men vi kan nog behöva en paus från varandra ibland.

Annars är det som vanligt mycket jobbande för mig, jag jobbar ju nu 100 procent på Trafikverket och sen lite annat på helgerna. Ska försöka att inte lova bort mig på mer extra pass nu utan hålla mig till mitt riktiga jobb. Jag hinner ju alltid med Ella för hon är ju prioritet nummer ett, alltid. Men försöker också hinna med mina kompisar som alla verkar ha det lite struligt, upp och ner, hit och dit. Vi ska åka till Ullared snart, det ska bli kul.

Lilla fölet som numera heter North Pearls Filippa mår bra, hon är pigg och vild. Hon bits, sparkas och är alldeles underbar. Man får lära sig att hantera ett helt nytt rörelsemönster som man inte visste var möjligt och lära sig att skydda sig från både fram och bakände. Trots det är hon världens sötaste lilla hästunge. Ella är väldigt imponerad och försöker få kontakt med henne men det mötet sätter jag stopp för, jag vill ju gärna behålla min lilla hund i livet.

Som vanligt går jag och grubblar över hur meninglöst livet egentligen är. Man hinner ju typ bara jobba och hur mycket skratt man än kan få sig på jobbet så är man ju dock där och inte hemma. Jag längtar hem så fort jag går utanför dörren. Jag får panik, mitt liv kan inte vara så här betydelselöst. Jag skulle ju göra något stort med mitt liv, jag skulle ju bli nått, jag skulle påverka världen. Vad hände? Jag sitter på mitt jäkla jobb där det egentligen knappt är någon som märker vad man gör och allvarligt hur spännande är det att passa upp på bortskämda kostymnissar? Nej det här funkar inte. Jag borde först och främst bli politiker och införa 6 timmars dagar, så alla människor han hem till sina familjer, kunde ta hand om sina barn och inte lämna dem på dagis tidigt på morgonen och sen hämta dem sent på eftermiddagen för att sen hem och äta och sen gå och lägga sig...,tragiskt. Hur har världen blivit så här? Vad ska man med en familj till om man ändå aldrig hinner vårda den? Ja detta är upprörande och ju mer man tänker på det ju värre blir det. Jag kan inte acceptera att det ska vara så här, jag vet att man ska vara glad att man har ett jobb så jag ska inte klaga. Och jag vet att man inte kan ha roligt hela dagarna och det menar jag inte men man borde ha mer tid för livet än för jobbet. Och vad är det som gör livet till ett enda problem? Jo pengar..det är pengarna som förstör våra liv, som sätter alla krav på oss. Jag vill leva och jag vill göra det nu men det finns helt enkelt inte pengar och tid. Jag måste hitta glöden som fanns tidigare när jag hade mål och hopp med livet. Ska bara fundera ut en plan för hur.

Nu ska jag åka och handla för att kunna göra ett gäng matlådor inför veckan...ytterligare ett måste för att överleva. Fy fan vad trött jag blir, jag vill bara ta Ella och Micke och dra. Dra till ett värmare land, äta frukt och göra underverk ;). Jag är inte så deppig som det låter, allt är egentligen okej, bara trött på hur världen ser ut. Det är krig och svällt och det är något man borde tänka mer på men samtidigt så lever vi just nu i Sverige och här ställs det krav på oss, det spelar ingen roll om jag svälter mig för att visa sympati för de fattiga för då hamnar ju jag på gatan här. I vårt land ställs det krav på oss, både på gott och ont. Det är dem kraven jag tycker borde ändras och förbättras, allt för befolkningen välmående.