Vad säger man? Jäkligt snygg runda men synd på slalomet? Ja jag är van och jäkligt trött på denna kommentar!

Ska försöka rapportera hur det gick på tävlingarna i helgen. När jag skrivit det här inlägget har jag bestämt mig för att lägga detta bakom mig för nu har jag gått och tänkt fram och tillbaka på detta sen i söndags. Som ni förstår så fick jag ingen pinne och är väldigt besviken på det, eller egentligen är jag inte så besviken på att det inte blev någon pinne utan att det går så bra men ändå så får vi inte till det på grund av ett jäkla slalom som tidigare aldrig varit ett problem.

Lördag- Hässleholm
Först var det en agilityklass, vid första anblicken såg den ganska knepig ut men det är som vanligt när man står och tittar, sen när man väl får gå banan så blir det mycket enklare. Jag tyckte mig ha en bra plan för banan, men mest nervös var jag över hur Ella egentligen mådde, hon har ju varit seg sedan tävlingen för två veckor sedan. Väl på start så var hon taggad. Det började bra sen gjorde jag ett byte som jag precis innan start bestämde mig för att ändra och nu i efterhand inte skulle gjort. Ella är inte van vid den typen av byte, vilket gjorde att hon missade hindret och det gav fem fel. Men vi fortsatte och innan slalomet bestämde jag mig för att ropa på henne så hon saktade ner farten, detta fick jag fel fel för..mycket konstigt då det var nästan två meter ifrån ingången men det spelade ju ingen roll då jag ändå hade fem fel. Annars så tog hon kontaktfälten och kändes pigg och alert igen.

Sen var det dags för hoppklassen, det blev vår tredje start i tvåan. Jag var väldigt nervös eftersom jag hade startnummer ett. Jag hade tittat på banan när medium och large körde och tyckte den såg riktigt svår ut, många fäller och det var knappt någon som tog sig runt felfritt. Jag gick banan lite snabbt och insåg att det inte var riktigt så svårt som det såg ut. Sen snabbt och hämta mig hund som Ulrika höll åt mig, baddade henne i vatten för solen stekte just då och sen in till start. Jag var inte extremt nervös innan men kände mig lite skakig inför hur jag skulle lyckas med starten. Detta gick bra, tyvärr så hamnade Ella på fel sida av slalomet och gick därför in på fel sida. Slalomet var redan som nummer fyra så efter det körde jag på som bara den och fasen va bra det gick. Ella hon hittade alla linjer och det fanns inte en tvekan till att hon skulle göra fel, och jag skötte mina byten perfekt. Jag kände mig nöjd med rundan även om jag blir väldigt ledsen att det är slalomet som ställer till det för oss på varje tävling. Anna och Wilma var strax efter oss och de gjorde en snabb och snygg runda och tog sin första pinne i tvåan och dessutom med en klassvinst. Grattis Anna!

Söndag- Aneby
I söndags åkte vi till Aneby för att vara med på en klass1 tävling, Ella fick ju bara vara med i agilityklassen eftersom hon är uppflyttad i den andra. Här var jag helt säker på att jag äntligen skulle ta en pinne. Jag hade till och med fjäskat med mig min syster som stöd. Banan kändes ganska lätt, när jag gick den planerade jag för att göra ett par framförbyten. Jag trodde Ella skulle vara lite trött eftersom hon tävlat dagen innan men det visade sig att hon var riktigt taggad. När jag satte henne på starten så hade jag min ursprungliga plan men också en reservplan för om hon hade riktigt bra sug på hinderna så skulle jag ändra de flesta framförbyterna till bakombyten. Kanske inte låter jättebra att ha två planer men det brukar funka bra för mig, mest för att min lilla hund kan vara på två olika humör, ett lite osäkrare och då behöver mer hjälp och ett humör där hon fixar det mesta själv och detta visar sig inte förrän jag startar henne. Just i denna klassen var hon på strålande humör, det var mer eller mindre bara att springa med och visa lite vart hon skulle, inget direkt ansträngande, det blev nog bakombyten på nästan alla ställen, riktig härlig känsla. Hon satte alla kontaktfälten snyggt och som tredje sista hindre stod slalomet, Ella fixar rätt ingång med rätt mycket hjälp från mig, men går ur på näst sista pinnen. Jag höll på att börja lipa, det hade lätt blivit en pinne för oss om hon inte gjort så.. så jäkla nära. Jag blir arg, inte på Ella men på hela skiten. Jag ska inte ge upp men det känns tyvärr lite tungt. Det som är bra är att varje runda vi kör är så jäkla bra och säker och det är ju aldrig dåligt med träning. När jag gick ut från banan var det många som kom fram och sa att det var en väldigt fin runda, även sådana som jag inte träffat förut, så nått bra måste vi ju gjort, kände mig nästan som en kändis, hehe. Anna hon vann klassen och tog sin första pinne, så jäkla skönt för henne. Vi tragglar ju tillsammans i agility ettan.
Nu blir det lite vila sen om två veckor blir det fullt ös igen, dels kval i Agif och sen officiell tävling i Växjö på lördag. Jag ska fixa slalomet i en av klasserna, så bara är det!