Bröllop och tävling

Helgen har gått så himla fort. I fredags efter jobbet åkte jag och Micke upp till klubben för att se om vår lilla hund orkade lyfta på benen och hoppa några skutt. Ella blev väldigt glad över att få köra även om det inte är samma vanliga tryck i henne. Jag fokuserade mest på handling och kf på balans och att ta gungan. (hon har ju hoppat av gungan två gånger), micke kom på att vi kunde hålla fast gungan så den inte åkte ner så fort och på det sättet blir mer som en tyngre gunga och detta verkade funka för hon tog gungan utan problem på tävlingen.

Det var min kusin Lina och hennes nya man Rob som skulle gifta sig i lördags. Kul då det var en hel del engelsmän som kommit hit för att fira detta. Rob är ju engelman och Linda bor i England och har gjort det i många år. Bröllopet va jättefint och festen va rolig även om man var väldigt trött. Pappa, Micke och Albin festade på ordentligt medan jag och Hillevi tog det lite lugnare. Efter cermonin i kyrkan insåg vi att detta kommer bli en tuff kväll med engelskan så vi åkte hem till mig och Micke i 45 minuter och hällde i oss allt i alkoholväg..tom mormor pimplade i sig några glas vin. Mamma som sjungit i kyrkan och typ haft ett nervöst sammanbrott i tre veckor firade med en cigarett (hon röker inte i vanliga fall). Ja svenska släkten va lite halvt hysteriska och flamsiga när vi kom till festen men sen löste sig det mesta. Är väldigt tacksam för bordsplaceringen, jag fick sitta bredvid pappa och Albin, Micke mitt emot och mamma och Hillevi bredvid honom, så himla skönt. Detta va det första riktiga bröllopet jag varit med på inom släkten så det va himla kul.

Dagen efter var det dags för tävling i Tranås. Jag och Ulrika åkte vid 11, jag hade inte följt med om vi åkt tidigt så det va himla lägligt med sena starter. Anna och Jeanette åkte betydligt mycket tidigare. Ella fick jag hemkörd av Mickes mamma strax innan och hon sa att Ella va extremt trött och att hon hade varit det kvällen innan också. Jag kände mig därför inte så där jätteladdad men tänkte mest att det kunde bli en trevlig utflykt. Det var skitkallt vilket var bra för då blir hon ju lite piggare, dock höll jag på att frysa halvt ihjäl.

Först va det agilityklassen, när jag gick banan kände jag mig inte så laddad. Hela kroppen kändes skakig och svag, nästan bakiskänsla fast jag var inte det. Jag hade sent startnummer, så jag passade på att värma upp på några hopphiner och balans, då märkte jag att Ella blev hur taggad som helst. Oväntat då hon förra helgen inte alls taggade till på samma sätt. Starten gick bra och sen kom släpet, pju hon gick igenom, balansen gick bra men fan vad jag fick skrika på henne, hon tog kf tydligt och klart. Sen skulle jag göra ett byte innan A-hindret men detta blev lite för bra så jag hamnade för långt ner och kom efter, så jag fick springa ikapp och det innebär ju att även hon ökar farten, hon flög upp på A-hindret och även ner :), men dock så nuddade hon kf, tyvärr tappade jag henne efter det och hon svävade iväg och missade ingången till slalomet. Men sen tog hon det rätt och resten av banan gick bra. Det va inget bra lopp, jag fick verkligen kämpa och skrika på henne då hon svävade iväg, men ändå kändes det okej då hon sprang för att hon tyckte det va kul. Jag chansade på omvänt slalom och det måste jag fortsätta med, det funkar ju faktiskt nu. Hon tog gungan och släpet och drog på tunnlar så helt klart en förbättring. 5 fel är ok när hon är som hon är. Dock gjorde hon ett par kaninhopp och det är jag lite bekymrad över.

Hoppklassen var nästan direkt efter jag hade lite svårt att ladda om. Först tyckte jag den kändes väldigt krånglig och jag fick inte riktigt ordning på det, men sen efter ett tag fick jag tillbaka självförtroendet. Jag har rätt bra koll på vad jag måste göra för att tjäna tid, sen är det ju svårt att veta vilket humör Ella är på men jag utgår från att hon drar själv och gör hon inte det får jag snabbt tänka om. Jag hade bestämt mig för att titta på de sju första hundarna men fick lite panik då ingen gick i mål och jag inte riktigt kunde se någon köra igenom hela banan. Sen blev jag stressad när jag såg att typ alla gjorde tvärtemot min plan på ett ställe och började tveka och fundera på att göra likadant men sen bara bestämde jag mig för att köra på mitt sätt.
Ella var supertaggad, som hinder två var det en tunnel och jag skrek på henne för jag tyckte hon var där inne så himla länge..sen bara körde vi, slalomet kom hon i hög fart mot och hon fixade det. Sen var det bara att köra och det gjorde vi, det var på ett ställe jag blev så jäkla osäker och var snabbt tvungen att leta efter siffran för att se om jag skulle ta det hindret. Ella drog jättebra på hinder och tunnlar och det kändes faktikst bra, nästan som vanligt. När jag sprang i mål var det så tyst så jag trodde jag hade glömt nått hinder och diskat mig, så blev väldigt glad när speakern sa att vi var nolla och inom tiden :). Jag var faktiskt väldigt nöjd med loppet, med tanke på att jag inte gått en promenad på 2,5 veckor med min hund så var detta ett bra lopp. Vi samarbetade och hon lyssnade på mina signaler. Hade hon varit som vanligt kanske det hade varit lite mer tryck i backsvängarna och slalomet men det spelar ingen roll. Hon var bäst ändå :). Det jag måste börja träna är bättre fart i slalomet, jag är lite feg där med peppningen och det ska bli bättre. Det blev en tredjeplats och pinne, så kul, 1 hundradel efter tvåan. Denna pinnen känns faktiskt bättre än förra i Nybro då tiden igår var mycket snålare och då är det himla kul att klara den med en lite långsammare hund.
Nästa vecka ska vi till Kungälv, då ska jag passa på att testa nya saker så jag vet vad jag måste träna på under uppehållet på tre veckor innan Falkenberg. Ska bli skönt med en liten paus från tävling då det tagit mycket energi med att hela tiden läsa av hur Ella mår. Hennes humör kommer ju snart vända, det brukar ta en månad ungefär. Så i Falkenberg tror jag att hon är på topp igen och jäkla vad vi ska ha tränar kf tills dess.